Vi som besöker Bukoba bor ibland i Ruths hus. Ruth, som var Sr Deboras syster, blev tidigt missionär och arbetade som bibelskolelärare i Bukoba. Hennes make Henry var ingenjör och arbetade med olika saker under sin tid där, bl.a. med ELCT Garage. Ruth var en kristen med rötterna i Krokstads gammalkyrklighet, och redan som tolvåring kände hon kallelsen att bli missionär. Hon talade med kyrkoherde Rhedin i Krokstad om saken och han sa: “Åk till Tanzania och det nordvästra stiftet där det finns en levande väckelse som vi behöver inspiration ifrån.”
Så utbildade sig Ruth inom teologi och blev bibellärare i det nordvästra stiftet. Hon och maken Henry var ute i Tanzania i c:a nio år.
Hon var den första av systrarna Brycke som åkte ut. Margaretha Brycke (gift Wahlström) var den andra och Gunvor, sr Debora, den tredje och den som blev kvar längst. Tänk tre systrar från samma familj som fick kallelsen att vara Guds missionärer. Ruths engagemang för mission var stort, och hon var även ledamot i Svenska kyrkans missionsstyrelse och aktiv i Göteborgs stifts missionsråd.
Jag lärde känna henne på en studieresa 1983 då SKM, Svenska kyrkans mission, då SKM och det nordvästra stiftet hade en konsultation om det framtida samarbetet under temat “Umajaa na Urafika” som betyder “Gemenskap och vänskap”. När Ruth kom hem utbildade hon sig inom psykoterapi och fanns på Göteborgs stifts själavårdscentrum ett antal år. Ruth var en levnadsglad och positiv kristen människa som oftast hade ett leende på sina läppar i mötet med människor. Hon hade gåvan att se en medmänniska. Väl hemma i Sverige fanns Ruth också med i den ekumeniska själavårdsrörelsen “Helhet genom Kristus” där också undertecknad var engagerad. Hon blev 88 år gammal. Må Ruth vila i Guds frid.
Leif Nordlander, vice ordförande i Bukobahjälpen.
