Berättelsen om laticia 

Lisbeths berättelse: 

I november 2019 hade jag förmånen att, tillsammans med Sr. Adventina, träffa Laticia och få en pratstund med henne. Laticia kom 2015, som 12-åring, till Tumaini. Fram till dess hade hennes uppväxt präglats av många svårigheter. Laticias mamma var tillsammans med en man, vars familj inte accepterade sonens val av kvinna, och när hon blev gravid lämnade han henne. Dock accepterade hans familj den lilla flickan och gav henne namnet Laticia. När Laticia var 7 år tog pappans familj hand om henne. Pappan var då gift, Laticia fick bo hos sin farmor och farfar. Under den perioden fick hon gå i skolan och hade det relativt bra. Tyvärr dog farmor och farfar när Laticia var 10 år och nu blev det pappan och styvmodern som skulle ta hand om henne. Det var nu som svårigheterna började. Laticia blev skickad till skolan utan vare sig skoluniform eller underkläder. När hon kom till skolan sådan blev det först stryk och sedan blev hon hemskickad, och när hon kom hem forsatte misshandeln, dels genom att hon fick mer stryk men också genom att hon inte fick någon mat. Det var mer regel än undantag att styvmodern lagade mat till övriga familjen utan att Laticia fick något, och misshandeln fortsatte. När Laticia var 12 år började styvmodern och pappan prata om att skicka iväg henne så hon fick skaffa sig ett jobb. Tidigt en morgon, vid 4-5-tiden då det fortfarande var helt mörkt, gjorde de slag i saken och tvingade iväg henne. En kvinna i grannskapet hade sett Laticias belägenhet och berättat om Tumaini och att hon skulle få det mycket bättre där. Den där morgonen gick Laticia därför istället till Tumaini och bad om hjälp.

Väl på Tumaini fick Laticia börja i specialklassen och läsa i kapp det hon hade missat i skolgång (årskurs1-4) och nu går hon i klass 6. Det går bra för henne i skolan och hon drömmer om att bli sjuksköterska. Laticia är mån om att ta hand om andra och på Tumaini har hon en speciell uppgift att ta hand om tre av de mindre barnen; se till att de borstar tänderna, tvättar sig och kommer i säng när de skall. Även på skolan är hon mån om andra och tar hand om yngre elever. Hon tycker det bästa med Tumaini är att få sova tryggt, äta sig mätt varje dag och att få gå i skolan - allt det som hon saknat under en stor del av sin barndom. Idag, 2022, har Laticia gått ut grundskolan och går i secondary school. Man har också hittat en fosterfamilj som tar väl hand om henne så hon bor inte längre på Julia Farm. Tumaini släpper inte kontakten förrän man är säker på att allt fungerar bra. Var hennes biologiska familj finns fick jag inte helt klart för mig, men jag vet att 2019 befarade Sr. Adventina att om det blev för långa besök hos dem, var risken överhängande att de skulle försöka gifta bort henne i stället för att låta henne gå i skolan.