Vad hittar man på en dag som denna? Jag har en klassisk förkylning och det spöregnar timma efter timma, så vi håller oss hemma. Lite långtråkigt är det faktiskt, så det får bli ett nytt inlägg. Ni får bara strunta i att läsa, om ni tycker att det blir tjatigt.
Lördag med fotboll
Gårdagen var så mysig. Det var ledig lördag, så vi tog det väldigt lugnt. Torbjörn fick chans att spela fotboll ⚽️ med grannpojkarna och jag bakade en sockerkaka till elvakaffet, som vi drack på altanen tillsammans med de andra från Sverige och Sr Adventina. Mysigt att ha gäster.
Besök på barnhemmet
På eftermiddagen gav vi oss iväg för att besöka ett barnhem för 0-2-åringar som drivits av ELCT sedan 1952. Det var verkligen en fantastisk upplevelse❣️
42 barn, 17 ”barnskötare” och tre män som skötte odlingar och trädgård. Allt var så rent, välordnat och en trygg atmosfär vilade över denna plats. Här har många svenska missionärer jobbat genom åren, men nu är det bara tanzanier anställda, vilket ju är allra bäst.
Att se hur barnen, vars mammor kanske dött under eller strax efter förlossningen, bli omhändertagna med värme, kärlek och omsorg gjorde oss varma i själen. Det var verkligen svårt att slita sig från denna plats.
Jag vill gärna dela en av de berättelser vi fick höra:
Barnet som blev upptäckt av en hund
En mamma, som antagligen inte såg någon möjlighet att ta ansvar för sitt nyfödda barn, hade gömt det någonstans. En hund upptäckte barnet, skällde ihållande och gav sig inte förrän en människa följde med till den plats barnet var gömt. Detta lilla knyte fick nu starta sitt liv bland dessa kärleksfulla människor.
Vid två års ålder flyttas barnen till den ensamstående pappan eller till fosterhem, vilka utsetts tidigt, för att de redan från början ska kunna besöka barnet som då kan knyta an till fosterföräldrarna.
Besök på vaniljodlingen
Som extra bonus fick vi besöka en grannkvinnas vaniljodling.
Man kan förstå att de är dyra hos oss: Sju månader tar det från blomma till skörd. Under tiden kräver plantan omsorgsfull vård. Efter skörd ska de kokas, torkas och allt vad det nu var. För ett kvarts kilo fick vi betala 200kr. Inte konstigt att hon såg nöjd ut när vi gick därifrån; det var ju en femtedels månadslön för henne!????
